Verksamhetsberättelse

Koncernen

Helenkoncernen är en affärsekonomisk helhet som består av moderbolaget Helen Ab och dotterbolagen Helen Elnät Ab, Oy Mankala Ab, Finlands Energi-Entreprenad Ab och Helsingin Energiatunnelit Oy. Intressebolag är Voimapiha Oy och Finlands Havsvind Ab.

Helen Ab tillhandahåller el, fjärrvärme och fjärrkyla samt mångsidiga tjänster inom småskalig energiproduktion samt för kundernas egen energianvändning och effektivisering av den. Energi produceras i kraftverken och värmecentralerna i Helsingfors samt via kraftandelar som bolaget äger. Helen Ab ägs av Helsingfors stad.

Helen Elnät Ab (100 %) inriktar sig på nätverksamhet enligt elmarknadslagen och tillhandahåller elöverförings- och eldistributionstjänster i så gott som hela Helsingfors. Nätbolagets affärsverksamhet utgör cirka 13 % av Helenkoncernens omsättning.

Oy Mankala Ab (100 %) är ett produktionsbolag som äger Mankala, Abborfors, Klåsarö och Ediskoski vattenkraftverk i Kymmene älv. Oy Mankala Ab äger 8,1 % i Industrins Kraft Abp, 12,5 % i Suomen Hyötytuuli Oy och 50 % i Finlands Havsvind Ab.

Helsingin Energiatunnelit Oy (90 %) inledde sin operativa verksamhet då Helen Ab:s tunnelaffärsverksamhet övergick till bolaget. Stadens ägarandel i Helsingin Energiatunnelit Oy är 10 %.

Finlands Energi-Entreprenad Ab (60 %) är ett serviceföretag för elburen samhällsteknik och producerar planerings-, installations- och driftstjänster för nät och utrustning i samband med elöverföring, eldistribution och elanvändning samt dataöverföring. De övriga ägarna är Vanda Energi Ab och Lahti Energia Oy.

Verksamhetsåret 2016

Energibranschen är inne i en omvälvning och energisystemets grunder förändras snabbt och oåterkalleligt, vilket innebär ständiga förändringar och utmaningar för energiproduktionens lönsamhet. Den långsamma återhämtningen av ekonomin i Finland och euroområdet bidrar till att efterfrågan på el är låg i Finland. Utbudet på el har ökat, när stödmekanismer av olika slag har ökat investeringarna i förnybar energi och särskilt i icke-reglerbar vindkraft. Samtidigt tas kraftverk ur drift, och att bygga nya kraftverk på marknadsvillkor är inte ekonomiskt motiverat. Finlands beroende av importel fortsätter att öka, men överföringsförbindelserna begränsar överföringen av el över landsgränserna.

Elpriset var fortsatt lågt, med undantag för en kortvarig pristopp på hösten. Vattensituationen försämrades efter sommaren och samtidigt steg bränslepriserna, och därför steg marknadspriset på el snabbt. Elpriserna var högst i november när vädret var kallare än normalt. I december vände prisnoteringarna nedåt igen.

Inom försäljningen av el till hushåll skärptes konkurrensen. Marknaden har varit mycket prisdriven, vilket har krävt ständig aktivitet i fråga om såväl försäljningsåtgärder som prissättning av offerter. Också inom försäljningen av el till företag fortsatte det tuffa konkurrensläget hela året.

Den kalla januari och den kyliga sommaren 2016 ökade efterfrågan på fjärrvärme jämfört med året innan. Försäljningen av fjärrkyla ökade markant i och med att nya kunder tillkom.

Koncernens resultatutveckling

Koncernens resultat blev bättre än väntat, men klart lägre än föregående år. Viktiga orsaker till den minskade rörelsevinsten var lågt marknadspris på el, minskad elförsäljningsvolym samt högre bränslekostnader.

År 2016 uppgick omsättningen till 782 (746) miljoner euro medan rörelsevinsten var 75 (110) miljoner euro. Fjärrvärmeförsäljningen ökade med 10 % från föregående år till 6 633 GWh. Elförsäljningen minskade med 7 % till 6 649 GWh. Fjärrkyleförsäljningen ökade med 13 % till 141 GWh. Elöverföringen i Helsingfors ökade med 2 % till 4 424 GWh.

Koncernens och moderbolagets nyckeltal 2016

Investeringar

Koncernens investeringar uppgick till sammanlagt 90 miljoner euro. I produktion och distribution investerades 46 miljoner euro under 2016. I mars fattades beslut om att investera i en pelletsvärmecentral på Sundholmen. Den oljeeldade värmecentralen på Sundholmen revs och nödvändiga flyttningar av kablar och rörledningar gjordes. I slutet av året började grunden för den nya värmecentralen byggas. Fjärrvärme- och fjärrkylenät byggdes på en sträcka av 26 kilometer och deras andel av investeringarna var sammanlagt 14 miljoner euro. I elnätet investerades 33 miljoner euro och i tunnelnätet 3 miljoner euro. Utsläppsrätter köptes för 11 miljoner euro.

Finanser

I enlighet med finansieringspolitiken som uppdaterades 2016 sköter Helen Ab dotterbolagens finansiering centraliserat. Koncernens soliditetsgrad var 71 % och de räntebärande skulderna vid räkenskapsperiodens slut uppgick till 577 miljoner euro. 

Helen Ab:s räntebärande skuld består av kapitallån från ägaren (157 mn euro), ett s.k. seniorlån från ägaren (273 mn euro) samt lån från finansinstitut (104 mn euro). Kapitallånet från Helsingfors stad kan om låntagaren så önskar återbetalas i förtid antingen helt eller delvis. Kapitallånets kapital kan återbetalas endast till den del beloppet av Helen Ab:s fria egna kapital och samtliga kapitallån vid betalningstidpunkten överstiger bolagets förlust enligt balansräkningen för den senaste avslutade räkenskapsperioden eller i ett nyare bokslut. Den årliga räntan på lånet är sex procent (6 %).

Oy Mankala Ab:s lån från Statens kärnavfallshanteringsfond uppgick till 84 miljoner euro vid utgången av 2016.

Aktier 

Helen Ab:s registrerade, i sin helhet betalda aktiekapital är 600 miljoner euro. Det totala antalet aktier är 1 000 stycken. Samtliga aktier ägs av Helsingfors stad.

Viktiga händelser under räkenskapsperioden

• Finlands största solkraftverk togs i drift i Stensböle i Helsingfors. Solkraftverket har närmare 3000 solpaneler och den beräknade årsproduktionen motsvarar cirka 350 tvårumslägenheters årsförbrukning. Helens solkraftverk har en sammanlagd effekt på över en megawatt, vilket är cirka 13 % av all solelproduktion som är ansluten till elnätet i Finland.
• Byggandet av en stor pelletsvärmecentral på Sundholmen inleddes. Det handlar om en av Finlands största investeringar i förnybar energi, och anläggningen utrustas med Finlands största pelletspanna. Pelletsvärmeanläggningen ska stå färdig i början av 2018.
• Planeringen av den nya värmepumpsanläggning som ska byggas under Esplanadparken i Helsingfors fortskred enligt tidsplanen. Investeringen omfattar två värmepumpar i industriell skala som producerar kyla och värme. De höjer kyleffekten i Esplanadens kylcentral till sammanlagt 50 megawatt. Investeringen minskar Helens koldioxidutsläpp med uppskattningsvis 20 000 ton per år. Den nya värmepumpsanläggningen är tänkt att tas i drift sommaren 2018.
• Helen började producera fjärrvärme med biogas som framställts av inhemskt avfall och ökade därmed användningen av förnybara energikällor. Helen lanserade samtidigt en förnybar fjärrvärmeprodukt som är avsedd för företagskunder och där produktionen i inledningsskedet baserar sig på biogas. 
• Helen Elnät Ab inledde byggnadsarbeten i Fiskehamnen. Den nya elstationen i Fiskehamnen stärker eldistributionen i närområdena och förbättrar elleveranssäkerheten. Elstationen tas i drift hösten 2017. I området byggs också nytt underjordiskt distributionsnät. 
• Nordens största ellager i Södervik anslöts i augusti till det samnordiska elsystemet. Helen Ab inledde tillsammans med Helen Elnät Ab och stamnätsbolaget Fingrid Abp ett treårigt forskningsprojekt som främjar utnyttjande av ellager. I pilotprojektet testas de nya möjligheter som ett ellager i megawattklass erbjuder: smidig mellanlagring av el samt nya affärsmodeller som kan utvecklas med hjälp av lagring av el.
• Helen lanserade en helt ny tjänst för konsumenter som är intresserade av hållbar energianvändning och energiproduktion. Tjänsten Enne erbjuder medlemmarna användbara tips och effektiviseringsåtgärder i samband med energiförbrukningen, och vem som helst kan ansluta sig till tjänsten oavsett boningsort eller boendeform. Som en del av Enne genomfördes kampanjen Värmelöftet, där man testade konsumenternas villighet till flexibilitet i efterfrågan på värme. Medlemmarna i tjänsten får möjlighet att påverka framtidens energilösningar och vara bland de första som testar dem.

Personal

Vid årets slut hade moderbolaget 1017 (1067) anställda. Antalet ordinarie anställda var 976 (1016), vilket är 95 % av personalen, och antalet visstidsanställda var 41 (51). Det genomsnittliga antalet anställda var 1064 (1111). Antalet pensionerade var 30 (31) och antalet nya ordinarie rekryteringar 7 (10). Personalens medelålder var 46,6 (46,1) år, och det genomsnittliga antalet tjänsteår 16,7 (17,5). I löner och arvoden, inklusive resultatpremier, betalades 54 (54) miljoner euro. Utöver de lagstadgade försäkringarna är hela personalen försäkrad med en gruppolycksfallsförsäkring som gäller under fritiden.

Vid Helen Elnät Ab var det genomsnittliga antalet anställda 104 (108) och vid Finlands Energi-Entreprenad Ab 148 (167). De övriga dotterbolagen hade inga anställda vid utgången av 2016.

Forskning och utveckling

Nya lösningar för produktion av fjärrvärme kartlades i stor utsträckning, mest konkret främjades utarbetandet av ett koncept för nya biovärmecentraler. Biovärmecentraler är ett led i bedömningen av alternativa investeringar för att ersätta Hanaholmen B och en del av målet att öka användningen av förnybara energikällor.

Clic Innovation Oy:s mångåriga forskningsprogram BEST, CCS och FLEXe samt EU-projektet CITYOPT slutfördes under 2016. I och med BEST (Sustainable Bioenergy Solutions for Tomorrow) ökade Helen sin bioenergikompetens, som bl.a. kommer att utnyttjas vid planeringen av biovärmecentraler. Slutledningen av CCS-programmet (Carbon Capture and Storage) är att avskiljning och lagring av koldioxid i framtiden kan vara ett kostnadseffektivt alternativ i bekämpningen av klimatförändringen, när man strävar mot de stora utsläppsminskningsmålen. Projektet FLEXe (Future Flexible Energy Systems) ökade våra insikter i uppkomsten av en dubbelriktad energimarknad samt i konsumenternas intresse för att vara en aktiv del i ett klimatneutralt energisystem. Målet för CITYOPT var att kartlägga energilagringsalternativ i Fiskehamnen och Östersundom, och projektet stärkte beslutet att investera i ett ellager i Södervik som ansluts till det nordiska elsystemet.

Forsknings-och projektutvecklingsarbete utfördes inom många temaområden där bioenergi i olika former ofta var den gemensamma nämnaren. Utvecklingsarbete utfördes kring nya biobränslen och projektkoncept som bl.a. hänförde sig till biogas, biokol, cirkulär ekonomi och lokala energilösningar.

Intern kontroll och riskhantering

Riskhanteringens syfte är att säkerställa energileveranssäkerheten samt trygga och öka koncernens värde på lång sikt. I bolaget avser riskhantering ett systematiskt och förutseende sätt att identifiera, analysera och hantera osäkerheter i samband med verksamheten. Den övergripande riskhanteringen är ett affärsdrivet, systematiskt och enhetligt riskhanteringssätt som styr beslutsfattandet och verksamheten i hela organisationen.

Ledningen ansvarar för att bolaget har en fungerande riskhantering och intern kontroll i förhållande till ekonomins och verksamhetens omfattning och innehåll. I bolaget har man värderat de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna med tanke på verksamhetens omfattning och struktur samt andra omständigheter som påverkar verksamhetens utveckling.

Den interna kontrollen och riskhanteringen har organiserats genom att låta riskhanteringstänkandet genomsyra hela verksamheten. För energihandelns del har bolaget utarbetat verksamhetsprinciper för energihandeln samt en riskhanteringshandbok. Handboken beskriver de av styrelsen godkända principerna för energihandeln och riskhanteringen i samband därmed.

Under året startade ett nytt övergripande program för utveckling av riskhanteringen. I programmet ingår bl.a. en mognadsmodell och en årsklocka för riskhanteringen. I mognadsmodellen bedömer man nuläget inom riskhanteringen och sätter en målnivå. Utvecklingen av riskhanteringen baserar sig på åtgärder som hjälper till att nå målnivån. Riskhanteringens nivå bedöms årligen i ledningsgruppen. Inom riskhanteringen beslutade man också om gemensamma verksamhetsrutiner, utvecklade riskhanteringen och riskbedömningsmetoderna i samband med energihandeln samt ordnade workshoppar kring riskhantering.

Fluktuationerna på elmarknaden är kraftiga och förutsebarheten väntas minska. Konkurrensen på slutkundsmarknaden hårdnar. Prisfluktuationerna på elbörsen ger upphov till affärsrisker inom grossist- och slutkundsförsäljningen samt inom elanskaffningen. Koncernen hanterar riskerna genom att skydda anskaffningen och försäljningen med derivat. Inom bränsleanskaffningen är volym- och prisrisken de mest betydande riskerna. Dessa risker hanteras bl.a. genom anskaffnings- och derivatkontrakt.

Arbetspensionsförsäkringarna och grupplivförsäkringen är tecknade i Keva. De övriga försäkringarna är fördelade på tre olika försäkringsbolag. Försäkringsskyddet täcker egendoms-, avbrotts-, ansvars-, person- och fordonsskador. Försäkringarnas omfattning och självrisknivåer har bestämts separat för varje bolag enligt bolagens risktålighet.

Miljön

Helen Ab:s långsiktiga mål är att energiproduktionen ska vara klimatneutral 2050. Riktlinjer för Helen sattes också upp genom Helsingfors stadsfullmäktiges beslut i december 2015, då fullmäktige beslutade lägga ner Hanaholmens kraftverk 2024 och ersätta kraftverkets produktion med förnybar energi.

Strävan är att göra etappvisa investeringar för att minska utsläppen och öka användningen av förnybar energi samt att ta vara på alla de möjligheter som ny teknik erbjuder. Nya energiproduktionslösningar utvecklas också tillsammans med kunderna. Helen Ab:s energiproduktion omfattas av EU:s utsläppshandel.

Industriutsläppsdirektivet (IE-direktivet) som trädde i kraft vid ingången av 2016 skärpte gränserna för lokala kraftverksutsläpp, det vill säga partiklar, svaveloxider och kväveoxider – till många delar sänktes utsläppsgränserna till mindre än hälften jämfört med tidigare. Helen Ab:s partikelutsläpp har redan länge varit låga och underskrider även de nya utsläppsgränserna. Kraftverkens avsvavlingsanläggningar justerades och är nu ännu effektivare. Minskningen av kväveoxidutsläpp krävde betydande investeringar i utsläppsminskande teknik.

Påverkan på luftkvaliteten i huvudstadsregionen av lokala utsläpp från energiproduktionen följs som ett led i Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) övervakning av luftkvaliteten. Enligt uppföljningen är energiproduktionens påverkan på luftkvaliteten i Helsingfors mycket liten.

Helen Ab:s elproduktion samt produktion och distribution av värme och kyla har certifierats enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Helen Elnät Ab har ett integrerat verksamhetssystem enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Kontorslokalernas miljöpåverkan hanteras med hjälp av miljöprogrammet Green Office.

Bolagsstämman

År 2016 höll Helen Ab sin ordinarie bolagsstämma den 21 mars. Utöver de ärenden som ankommer på den ordinarie bolagsstämman beslutade bolagsstämman att ur fonden för fritt eget kapital återbetala kapital till Helsingfors stad genom att överlåta 40 000 aktier i Helsingin Energiatunnelit Oy till Helsingfors stad.

Till revisor valdes KPMG Oy Ab (huvudansvarig revisor CGR, OFR Kaija Pakkanen).

Utöver detta har ägaren 18.1.2016 genom aktieägarens enhälliga beslut gett styrelsen som handlingsdirektiv uppmaningen att genomföra utvecklingsprogrammet i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 2.12.2015, enligt en decentraliserad lösning som baserar sig på separat värmeproduktion, och så att användningsändamålet för det nuvarande energiförsörjningsområdet på Hanaholmen ändras senast 31.12.2024 när biovärmecentralen står färdig så att kraftverksverksamheten på området upphör och kraftverket stängs.

Till medlemmar i aktieägarens permanenta nomineringskommitté utsågs vid bolagsstämman 21.3.2016 stadsfullmäktiges ordförande Mari Puoskari, stadsstyrelsens ordförande Tatu Rauhamäki, stadsdirektör Jussi Pajunen, stadsstyrelsens vice ordförande Osku Pajamäki och stadsfullmäktigeledamot Veronika Honkasalo. Genom aktieägarens beslut 14.11.2016 valdes stadsstyrelsens koncernsektions ordförande Tuuli Kousa till medlem i nomineringskommittén i stället för stadsfullmäktiges ordförande Mari Puoskari som avgått. Aktieägarens nomineringskommitté sammanträdde fyra gånger under 2016.

Styrelsen

Till styrelsen hörde fram till den ordinarie bolagsstämman 21.3.2016 följande nio personer: ordförande Pekka Majuri, vice ordförande Osmo Soininvaara, Hanna-Maria Heikkinen, Mari Holopainen, Tapio Korhonen, Annukka Mickelsson, Hillevi Mannonen, Mikko Niinivaara och Jouko Sillanpää. Vid den ordinarie bolagsstämman 21.3.2016 omvaldes till styrelsen ordförande Pekka Majuri, vice ordförande Osmo Soininvaara, Hanna-Maria Heikkinen, Mari Holopainen, Annukka Mickelsson, Hillevi Mannonen, Mikko Niinivaara, Jouko Sillanpää, och som ny medlem Marko Karvinen. Styrelsemedlemmen Mikko Niinivaara meddelade 24.8.2016 att han lämnar Helen Ab:s styrelse.

Under räkenskapsperioden 1.1.2016–31.12.2016 sammanträdde styrelsen 14 gånger. 

Styrelsens utskott

Styrelsen har ett revisionsutskott och ett personal- och belöningsutskott. Utskotten biträder styrelsen i dess arbete. Styrelsen utsåg bland sina medlemmar ett revisionsutskott och ett personal- och belöningsutskott. Vartdera utskottet består av minst tre medlemmar. I revisionsutskottet satt Hillevi Mannonen som ordförande och Hanna-Maria Heikkinen och Mari Holopainen som medlemmar. I utskottets möten deltar regelbundet revisorn, ekonomidirektören och direktören för juridiska frågor som utskottets sekreterare samt andra experter som utskottet kallar vid olika tillfällen. Revisionsutskottet sammanträdde åtta gånger under 2016.

I personal- och belöningsutskottet satt Pekka Majuri som ordförande och Mikko Niinivaara och Osmo Soininvaara som medlemmar. Efter den ordinarie bolagsstämman 21.3.2016 valde styrelsen inom sig Annukka Mickelsson till ny medlem i nominerings- och belöningsutskottet. Medlemmen Mikko Niinivaara meddelade 24.8.2016 att han lämnar Helen Ab:s styrelse och därmed även utskottet. I utskottets möten deltar regelbundet verkställande direktören och direktören för juridiska frågor som utskottets sekreterare. Personal- och belöningsutskottet sammanträdde fem gånger under 2016. Utskottens mandatperiod är ett år och går ut när den ordinarie bolagsstämman 2017 avslutas.

Verkställande direktör

DI Pekka Manninen har varit verkställande direktör för Helen Ab.

Under räkenskapsperioden har sammanlagt 558 759 (517 544) euro betalats i löner, arvoden och naturaförmåner till bolagets styrelsemedlemmar samt till verkställande direktören och verkställande direktörens ställföreträdare.

Styrelsens förslag till disposition av vinsten

Moderbolaget Helen Ab:s utdelningsbara egna kapital är 1 305 913 007,30 euro, varav vinsten från tidigare räkenskapsperioder utgör 33 974 375,03 och räkenskapsperiodens vinst 20 766 238,82 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att utdelningen fastställs till 20 383,12 euro per aktie, det vill säga sammanlagt 20 383 120,00 euro medan 34 357 493,85 euro läggs till vinstmedel. Styrelsen föreslår att utdelningen betalas 31.3.2017. Bolagets likviditet är god och enligt styrelsens syn äventyrar den föreslagna vinstutdelningen inte bolagets likviditet.

Utsikter för framtiden

Resultatet för 2017 väntas landa på samma nivå som 2016. Osäkerhetsfaktorerna inom ekonomin och på energimarknaden i Europa och Finland speglar fortsättningsvis av sig på affärsverksamheten. Enligt prognoserna kommer elmarknaden att vara krävande för elproducenterna under de närmaste åren. Osäkerheten om framtiden tar sig uttryck i högre volatilitet i elpriset.

Grossistpriset på el kommer att förbli lågt i Norden under de närmaste åren, och inga väsentliga tecken på prishöjningar är i sikte. I Finland förväntar man sig till och med en sänkning av elpriset när Olkiluoto 3 tas i drift under 2018. Investeringar i elproduktion är inte lönsamma utan subventioner. Det är framför allt subventionerad vindkraft som på kort sikt sätter elpriset i gungning på den nordiska marknaden, och högre priser är endast att vänta vintertid då det tillfälligt kan uppstå effektbrist.

Det vinterpaket som Europeiska kommissionen presenterade vid årsskiftet kommer att bilda ett övergripande ramverk för energi- och klimatpolitiken in på 2020-talet. Genomförandet av den nationella energi- och klimatstrategin kommer att ha en betydande inverkan på den inhemska energiproduktionens framtid.

Bedömningen av olika investeringsalternativ för att ersätta Hanaholmen B har fortsatt och tidsplanen har preciserats. Följande investeringsbeslut är att vänta tidigast under 2019. Helens lösning för energiframtiden ser ut att bli en kombination av flera olika alternativ, tiden för stora enskilda engångsinvesteringar verkar vara förbi. På längre sikt försämras bolagets resultatförmåga av investeringsbesluten i samband med utvecklingsprogrammet.