Verksamhetsberättelse

Koncernen  

Helenkoncernen består av moderbolaget Helen Ab och dotterbolagen Helen Elnät Ab, Oy Mankala Ab, Finlands Energi-Entreprenad Ab och Helsingin Energiatunnelit Oy. Intressebolag som sammanställts i bokslutet är Liikennevirta Oy, Voimapiha Oy och Finlands Havsvind Ab.

Helen Ab tillhandahåller el, fjärrvärme och fjärrkyla samt mångsidiga tjänster inom småskalig energiproduktion och därtill tjänster för kundernas egen energianvändning och effektivisering av den. Energi produceras i kraftverken och de övriga produktionsanläggningarna i Helsingfors samt via kraftandelar som bolaget äger. Helen Ab ägs av Helsingfors stad.

Helen Elnät Ab (100 %) inriktar sig på elnätsverksamhet enligt elmarknadslagen och tillhandahåller elöverförings- och eldistributionstjänster i så gott som hela Helsingfors. Nätbolagets affärsverksamhet utgör cirka 13 % av Helenkoncernens omsättning.

Oy Mankala Ab (100 %) är ett produktionsbolag som äger Mankala, Abborfors, Klåsarö och Ediskoski vattenkraftverk i Kymmene älv. Oy Mankala Ab äger 8,1 % av Industrins Kraft Abp, 12,5 % av Suomen Hyötytuuli Oy och 50 % av Finlands Havsvind Ab.

Helsingin Energiatunnelit Oy (90%) betjänar energi-, vattenförsörjnings- och datakommunikationsnäten. Stadens ägarandel i Helsingin Energiatunnelit Oy är 10 %.

Finlands Energi-Entreprenad Ab (60 %) är ett serviceföretag för elburen samhällsteknik och producerar planerings-, installations- och driftstjänster för nät och utrustning i samband med elöverföring, eldistribution och elanvändning samt dataöverföring. De övriga ägarna är Vanda Energi Ab och Lahti Energia Oy.

Verksamhetsåret 2018

Helens resultat för verksamhetsåret 2018 var utmärkt. Elpriset på den nordiska elmarknaden var högt under hela året och steg kraftigt under det andra halvåret till följd av bristande nederbörd under årets sista månader samt höjda kostnader för bränslen och utsläppsrätter. Prishöjningen gjorde att elproduktionsvolymen klart översteg normal nivå.

På fjärrvärme- och fjärrkylemarknaden var utvecklingen fortsatt stark och för fjärrkylan var den varma sommaren rekordartad. Under de heta dagarna i juli fördubblades behovet av kyla jämfört med motsvarande tid 2017. Kyla producerades på full effekt i Katri Valas och Esplanadens värmepumpsanläggningar och på Sundholmens kraftverk. Helen utnyttjade också sina underjordiska kyllager.

På detaljmarknaden för el var konkurrensläget fortsatt tufft. Trots detta lyckades Helen öka antalet elkunder på småkundssidan.

Konceptualiseringen av nya produkter och tjänster avancerade, men det tog längre tid än väntat att få ut produkterna på marknaden. Helens egen verksamhet utvecklades och effektiverades ytterligare. Man tog i bruk nya verksamhetsmodeller, och inom produktionen och underhållet kunde man sänka kostnaderna och förbättra Helens konkurrenskraft genom utveckling av verksamheten.

Kraftverkens tillgänglighet låg fortsättningsvis på en hög nivå, medan elleveranssäkerheten i Helsingfors sjönk något under den målsatta nivån. Den största orsaken till detta var ett långvarigt avbrott på cirka 12 timmar som inträffade på Skatudden i juli.   Som helhet var vattensituationen betydligt lägre jämfört med ett normalår och vid Oy Mankala Ab:s kraftverk pågår den största investeringsperioden på flera årtionden.

Koncernens resultatutveckling

Koncernens resultat förbättrades jämfört med 2017. Bidragande orsaker till den ökade omsättningen var kostnadsbaserade justeringar av fjärrvärmepriset samt högre marknadspriser på el. Helen Ab kunde utnyttja situationen på elmarknaden och öka sin omsättning genom framgångsrika åtgärder på grossistmarknaden. Också Helen Elnät Ab:s omsättning och lönsamhet utvecklades positivt.

År 2018 uppgick omsättningen till 930 miljoner euro (805 år 2017)  och rörelsevinsten till 131 (81) miljoner euro. Elförsäljningen ökade med 7 % till 6 578 GWh. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 6 702 GWh, vilket innebar en ökning med 1 % från föregående år. Försäljningen av fjärrkyleenergi ökade med 32 % till 188 GWh. Elöverföringen i Helsingfors uppgick till 4 414 GWh, vilket motsvarar föregående års nivå.

Koncernens och moderbolagets nyckeltal

Soliditetsgrad, % =100 * egna medel / balansomslutning
Egna medel = eget kapital i balansräkningen + reserver + avskrivningsdifferens med avdrag för skatteskuld

Avkastning på investerat kapital, % =100 * (vinst före bokslutsdispositioner + finansiella kostnader + skatter) / investerat kapital i genomsnitt
Investerat kapital = eget kapital + räntebärande skulder

Investeringar

Helen investerade särskilt i ökad användning av förnybar energi inom fjärrvärmeproduktionen, återvinning av energi med hjälp av värmepumpar samt leveranssäkerhet i energinäten.

Koncernens investeringar uppgick till sammanlagt 65 miljoner euro. Investeringarna i moderbolagets produktionsstruktur uppgick till sammanlagt 32 miljoner euro, varav fjärrvärme- och fjärrkylenätens andel var sammanlagt 15 miljoner euro. I elnätet investerades 26 miljoner euro och i tunnelnätet 2 miljoner euro. De övriga investeringarna hänförde sig huvudsakligen till nya tjänster samt vattenkraftsproduktion.

Finanser

I enlighet med finansieringspolicyn sköter Helen Ab också dotterbolagens finansiering centraliserat. Koncernens soliditetsgrad var 73 % och vid räkenskapsperiodens slut uppgick de räntebärande skulderna till 569 miljoner euro.

Helen Ab:s räntebärande skuld består av ett kapitallån på 157 miljoner euro från ägaren, ett s.k. seniorlån på 232 miljoner euro från ägaren samt lån på sammanlagt 62 miljoner euro från finansinstitut.

Helen Elnät Ab har 34,5 miljoner euro i lån utanför koncernen. Oy Mankala Ab:s lån från Statens kärnavfallshanteringsfond uppgick till 84 miljoner euro vid räkenskapsperiodens slut.

Helen Ab har ett företagscertifikatprogram på 100 miljoner euro, som tills vidare inte har använts.

Aktier

Helen Ab:s registrerade, i sin helhet betalda aktiekapital är 600 miljoner euro. Det totala antalet aktier är 1 000 stycken. Samtliga aktier ägs av Helsingfors stad.

Viktiga händelser under räkenskapsperioden

• Pelletsvärmeverket på Sundholmen invigdes. Träpellets används för att ersätta stenkol i Helens fjärrvärmeproduktion. Värmeverkets pelletspanna är Finlands största (92 MW) och producerar förnybar fjärrvärme för 25 000 lägenhetskunders behov.
• Helen beslutade bygga Finlands största värmelager för lagring av fjärrvärme i de gamla oljegrottorna på Blåbärslandet. Värmelagret, som får en volym på 260 000 m3, ger möjlighet till bättre energieffektivitet och minskar användningen av fossila bränslen. Värmelagret kan tas i bruk för produktion år 2021.
• Helen och Skanska presenterade en plan för att bygga världens i sitt slag första säsongslager för värmeenergi i de gamla oljegrottorna på Kronbergsstranden i Helsingfors. I energilösningen som planerats av Helen utnyttjas på ett nytt sätt havsvatten som värmts upp av solen samt återvunnen värme från bostadshusen.
• Helen presenterade ett IoT-utvecklingsprojekt som handlar om efterfrågeflexibilitet inom värme. Projektet genomförs tillsammans med Helsingfors stads bostäder Ab (Heka). Helen levererar en ny mät- och rapporteringstjänst för inomhustemperaturen och luftfuktigheten i Hekas bostäder. Med hjälp av tjänsten kan flervåningsbostadshusens energieffektivitet förbättras kostnadseffektivt och enkelt.
• Den nya värmepumpsanläggningen som ligger cirka 50 meter under Esplanadparken färdigställdes. De stora värmepumparna producerar både fjärrvärme och fjärrkyla och med deras hjälp tas betydande mängder spillvärme till vara från fastigheterna och utnyttjas för värmeproduktion. Värmepumparna ersätter fossila bränslen inom Helens energiproduktion och minskar koldioxidutsläppen med över 20 000 ton per år.
• Helen fattade ett investeringsbeslut om en ny värmepump som ska komplettera fjärrvärme- och fjärrkyleverket under Katri Valas park i Sörnäs. Tack vare den nya värmepumpen kan anläggningens produktion höjas med upp till 30 %. Samtidigt minskar värmeutsläppen i Östersjön märkbart, då värmen från renat avloppsvatten kan tas tillvara ännu effektivare än förut.
• Helen var först i Finland med att lansera ett producentpaket som är framtaget för hushållskunder och består av solpaneler och ett ellager i ett skräddarsytt paket. Med hjälp av ellagret får småproducenter större nytta av sina solpaneler och blir genom efterfrågeflexibilitet samtidigt en del av Helens virtuella kraftverk och framtidens smarta elmarknad.
• På Söderviks elstation i Helsingfors installerades en solvägg med 84 paneler i syfte att testa utbytet från väggpaneler. Solväggen är byggd på ett nytt sätt och direkt integrerad i elstationsbyggnaden så att solpanelerna nu bildar den nya väggytan.
• Helen utreder olika alternativ för byggande av nya biovärmeverk i Helsingfors. Miljökonsekvensbedömningen (MKB) för det planerade värmeverket i Tattarmossen fortsätter i enlighet med Nylands NTM-centrals utlåtande så att ett nytt tomtalternativ söder om Tattarmossens industriområde är med i MKB-beskrivningen.
• Helen var återigen det hållbaraste varumärket bland energibolag. Helen var för andra året i rad det hållbaraste varumärket bland finska energibolag, enligt Nordens mest omfattande varumärkesundersökning Sustainable Brand Index™.
• Helen premierades också i den internationella varumärkestävlingen CHARGE som ett av världens bästa varumärken i energisektorn. De prisbelönta varumärkena valdes ut på basis av resultaten av en expertpanel, en kundundersökning och  en opartisk analys. Helen deltog i tävlingens största kategori, kända varumärken.
• Helen fick pris som Årets säkra organisation medan Mats Fagerström på Helen fick pris som Årets säkerhetschef vid Finnish Security Awards 2018.
• Under 2018 anslöts en rekordstor effekt till fjärrvärme i Helsingfors. Sammanlagt byggdes nya anslutningar på 80 megawatt, vilket motsvarar anslutningseffekten hos fjärrvärmesystemet i Mäntsälä två gånger om. Man får gå tillbaka till 1970-talet för att hitta ett år då mer effekt än så anslöts till fjärrvärme under ett och samma år.
• Helen och tyska E.ON blev huvudägare i Liikennevirta, då E.ON kom med i Liikennevirtas verksamhet. Helens intressebolag Liikennevirta Oy (Virta) expanderar i rask takt, även internationellt. Virtas ägarbas har utvecklats genom riktade aktieemissioner och aktieaffärer så att Helen och E.ON nu är majoritetsägare i bolaget.
• Helen lanserade en ny fjärrvärmetjänst: en smart fjärrvärmecentral som sparar energi och sänker värmekostnaderna för de boende. Helen erbjuder en ny tjänstehelhet för bostadsbolag. I tjänsten ingår byte av fjärrvärmecentralen, service och reparationer av anläggningen samt optimering av byggnadens inomhusklimat.
• Helen lanserade tjänsten öppen fjärrvärme, genom vilken man ökar mångfalden i värmeanskaffningen och främjar cirkulär ekonomi samt klimatneutral energiproduktion. I det första skedet är den dubbelriktade värmehandeln avsedd för fastigheter, företag och bostadshus som använder Helens fjärrvärme och i sin verksamhet genererar värme som kan utnyttjas i fjärrvärmenätet som sådan.
• Helen och Mässcentrum avtalade om att bygga ett stort solkraftverk på Mässcentrums tak. Kraftverket får över 2000 paneler, som kan bokas av Helens kunder.
• Helen och MobilePay kom överens om ett samarbete som gör det möjligt att betala Helens elräkningar med mobilbetalning nästa år. Helen är det första företaget i Finland som tar med mobilbetalning som faktureringsalternativ.
• Helen Elnät Ab undertecknade ett samarbetsavtal med Fingrid Abp och Helsingfors stad om att utreda en lösning för elöverföringsnätet i Helsingforsområdet. Den centrala tanken är att man genom att tidigarelägga utbyggnaden av Fingrids stamnät till Helsingfors skulle kunna minska Helen Elnäts dragning av kablar för 110 kV nätet och sänka Helsingfors stads kostnader för flyttning av kablar.

Personal

Vid årets slut hade Helen Ab 838 (888) anställda. Antalet ordinarie anställda var 816 (852) och antalet visstidsanställda 22 (36). Det genomsnittliga antalet anställda var 870 (962). Personalens medelålder var 47,0 (46,7) år och det genomsnittliga antalet tjänsteår var 16,9 (16,6) år. Lönerna uppgick till 47,3 (49,3) miljoner euro) år 2018.

Helen Elnät Ab hade 98 (108) anställda vid årets slut. Antalet ordinarie anställda var 96 (105) och antalet visstidsanställda 2 (3). Det genomsnittliga antalet anställda var 105 (106). Personalens medelålder var 44,9 (44,5) år och det genomsnittliga antalet tjänsteår var 13,9 (14,2) år. Lönerna uppgick till 6,6 (6,6) miljoner euro år 2018.

Finlands Energi-Entreprenad Ab hade 144 (148) anställda vid årets slut. Antalet ordinarie anställda var 142 (142) och antalet visstidsanställda 2 (6). Det genomsnittliga antalet anställda var 145 (155). Personalens medelålder var 46,2 (46,8) år och det genomsnittliga antalet tjänsteår var 11,8 (12,0). Lönerna uppgick till 6,5 (6,3) miljoner euro år 2018.

De övriga dotterbolagen Oy Mankala Ab och Helsingin Energiatunnelit Oy hade inga anställda vid utgången av 2018.

Forskning och utveckling

Finlands regering har beslutat att bereda lagstiftning om förbud mot användning av stenkol inom energiproduktionen från och med 2029, propositionen behandlades i riksdagen vid årsskiftet. De lösningar som ska ersätta Hanaholmens och Sundholmens nuvarande produktion granskas som en helhet. Beslutsberedningen pågår för ett biovärmeverk som delvis ska ersätta Hanaholmen och  målet är att Helens styrelse ska fatta beslut i saken under vintern 2019. Alternativen är ett flisvärmeverk i Nordsjö, ett flisvärmeverk i Tattarmossen och/eller ett pelletsvärmeverk i Dammen. Utöver biovärmeverken har Helen investerat i och förbereder investeringar i värmepumpar och energilager. Utredningen av lösningar som ska ersätta Sundholmens värmeproduktion pågår. De alternativ som granskas är bränslekonverteringar, nya produktionsanläggningar samt lösningar som baserar sig på icke-förbränning (bl.a. värmepumpslösningar från olika värmekällor, geotermisk energi, utnyttjande av spillvärme från industrin samt modulära kärnreaktorer).

F&U-verksamheten består av utveckling av teknologi, tjänster, samarbetsmodeller och koncept. Tyngdpunkten inom forskningsverksamheten har legat på forskningsprojekt som utreder hur fraktioner som uppstår inom cirkulär ekonomi kan utnyttjas mångsidigt både som värdefullare slutprodukter (biobränslen, råvaror) och som värme.

I det EU-finansierade projektet FLEXCHX (Flexible combined production of power, heat and transport fuels from renewable energy sources) som samordnas av VTT utvecklas koncept för framtidens energisystem, där förnybara energiproduktionsformer så som sol- och vindenergi har en större roll än i dag inom den totala elproduktionen. I projektet letar man efter de bästa verksamhetsmodellerna för att balansera säsongsvariationerna inom el- och värmeproduktionen. Exempelvis kan man när elpriset är lågt producera förnybara trafikbränslen av el med Power-to-X-metoden.

Helen är också med i forskningsprojektet VaBiSys (Value-optimised use of biomass in a flexible energy infrastructure), som är ett delprojekt inom EU:s program Horisont 2020 ERA-NET. I projektet tar man fram modeller för framtidens tekniska utveckling och tekniklösningar särskilt med avseende på användning av biomassa, med beaktande av hållbarhetskriterierna för biomassa samt teknik som utvecklas även inom andra bioekonomisektorer.

Helen presenterade ett IoT-utvecklingsprojekt som handlar om förbrukningsflexibilitet inom värme. Projektet genomförs tillsammans med Helsingfors stads bostäder Ab (Heka). Förbrukningsflexibiliteten analyseras tillsammans med olika servicepartners i Hekas fastigheter genom att installera styrning av värmen under uppvärmningssäsongen 2018-2019. Målet är att utreda om förbrukningsflexibilitet inom värme är genomförbar i fastigheterna och hur detta påverkar boendeförhållandena, samt bedöma flexibilitetens betydelse som en del av fjärrvärmesystemet som helhet.

Helen är med i EU-projektet SysFlex tillsammans med Helen Elnät Ab och VTT. Helens mål i projektet är att utveckla och demonstrera ny marknadsanpassad flexibilitetsteknik och produkter för stamnätets och distributionsnätets behov. Som ett led i projektet utvecklade Helen tillsammans med Liikennevirta en aggregeringsplattform för flexibilitet inom laddning av elbilar. I projektet har man också analyserat förutsägbarheten för laddningshändelser för elbilar och flexibilitetspotentialen i samband med detta.

Helen fortsatte sitt samarbete med stamnätsbolaget Fingrid Abp kring ett pilotförsök som handlar om att aggregera objekt för reglerkraftsmarknaden. Syftet med aggregeringen är att kombinera småskaliga objekt som har kapacitet att reglera elförbrukningen eller elproduktionen och därmed få ekonomiska fördelar av att delta i upprätthållandet av effektbalans i elsystemet. I pilotförsöket samlar man praktiska erfarenheter av bland annat lämnande av aggregerade offerter, registrering av affärer och behandling av balansfel samt av informationsutbytet mellan parterna på reglerkraftsmarknaden.

Helen är med i EU-projektet mySMARTLife, där man testar nya lösningar för att bromsa klimatförändringen i städerna. Målen är att de lösningar som testas i Helsingfors senare ska kunna utnyttjas i andra städer i Finland och utomlands. Under 2018 tog man inom projektet fram en gränsyta för förbrukningsflexibilitet inom fjärrvärme och pilottestade den i Havshagen. I objektet undersökte man också de boendes upplevelser av temperaturen när förbrukningsflexibiliteten aktiverades. Som ett led i projektet har Helen och VTT byggt en simuleringsmodell för att i området Tali utreda konsekvenserna av en lägre temperatur på framledningsvattnet i fjärrvärmenätet. Inom ramen för projektet installerade Helen dessutom bland annat fem solpanelbänkar och en laddstation för elcyklar i Helsingfors.

Helen deltog i Kasvupolku, ett tillväxtprogram för företag i energibranschen där man söker nya innovationer, idéer och affärsmodeller. Deltagandet i Kasvupolku är en del av det samarbete som Helen bedriver med tillväxtföretag och som har till syfte att identifiera nya lovande partnerföretag, öka den gemensamma försäljningen och fungera som möjliggörare av tillväxt även via ägarskapsarrangemang.

Intern kontroll och riskhantering

Riskhanteringens syfte är att säkerställa energileveranssäkerheten samt trygga och öka koncernens värde på lång sikt. I bolaget avser riskhantering ett systematiskt och förutseende sätt att identifiera, analysera och hantera osäkerheter i samband med verksamheten. Den övergripande riskhanteringen är ett affärsdrivet, systematiskt och enhetligt riskhanteringssätt som styr beslutsfattandet och verksamheten i hela organisationen.

Ledningen ansvarar för att bolaget har en fungerande riskhantering och intern kontroll i förhållande till ekonomins och verksamhetens omfattning och innehåll. I bolaget har man värderat de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna med tanke på verksamhetens omfattning och struktur samt andra omständigheter som påverkar verksamhetens utveckling.

Helen har organiserat den interna kontrollen och riskhanteringen genom att låta riskhanteringstänkandet genomsyra hela verksamheten. För energihandelns del har man utarbetat verksamhetsprinciper för energihandeln samt en riskhanteringshandbok. Handboken beskriver de av styrelsen godkända principerna för energihandeln och riskhanteringen i samband med denna.

Det övergripande utvecklingsprogrammet för riskhantering innehåller bl.a. en mognadsmodell och en årsklocka för riskhanteringen. I mognadsmodellen bedömer man nuläget inom riskhanteringen och sätter en målnivå. Utvecklingen av riskhanteringen baserar sig på åtgärder som hjälper till att nå målnivån. Riskhanteringens nivå bedöms årligen i ledningsgruppen.

Strategiska risker

En central osäkerhetsfaktor vid utvecklingen av affärsverksamheten på lång sikt är omvärlden, där styrmekanismerna, målen och tidsramarna ständigt förändras till följd av politiskt beslutsfattande. I en sådan situation är det en utmaning att göra upp långsiktiga planer för investeringar i klimatneutral energiproduktion.

Ekonomiska risker

De betydande affärsriskerna hänför sig i hög grad till kraftiga svängningar på elmarknaden och till en allt sämre förutsägbarhet. Konkurrensen på detaljhandelsmarknaden för el blir också allt hårdare. Prissvängningarna på elbörsen ger upphov till affärsrisker inom grossist- och slutkundsförsäljningen samt inom elanskaffningen. Koncernen hanterar riskerna genom att skydda anskaffningen och försäljningen med derivat. Inom bränsleanskaffningen är volym- och prisrisken de mest betydande riskerna. Dessa risker hanteras bl.a. genom anskaffnings- och derivatkontrakt.

Operativa risker

De betydande operativa riskerna kan leda till fel i produktionsanläggningarna eller näten och till avbrott i produktionen. Detta medför extra kostnader för energianskaffningen och eventuellt störningar i energidistributionen. På kraftverken hanteras de operativa riskerna bl.a. genom förebyggande underhåll av anläggningar och nät samt genom konditionsövervakning och utbildning av personalen.

Arbetspensionsförsäkringarna och grupplivförsäkringen är tecknade i Keva. De övriga försäkringarna är fördelade på fyra försäkringsbolag. Försäkringsskyddet täcker egendoms-, avbrotts-, ansvars-, person- och fordonsskador. Försäkringarnas omfattning och självrisknivåer har bestämts separat för varje bolag enligt bolagens risktålighet.

Hållbarhet

Helens mål på lång sikt är en klimatneutral energiproduktion. Kampen mot klimatförändringen är av central betydelse för vår planering av framtida energilösningar och för våra framtida investeringar. Investeringarna för att minska utsläppen och öka användningen av förnybar energi görs i etapper, så att vi kan utnyttja alla möjligheter som ny teknik erbjuder. Nya energiproduktionslösningar utvecklas också tillsammans med kunderna. Helen Ab:s hela energiproduktion omfattas av EU:s utsläppshandel.

Påverkan på luftkvaliteten i huvudstadsregionen av lokala utsläpp från energiproduktionen följs som ett led i Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) övervakning av luftkvaliteten. Enligt uppföljningen är energiproduktionens påverkan på luftkvaliteten i Helsingfors mycket liten. 

Helens verksamhet påverkar inte bara klimatet och miljön utan också människor. Målet är att öppet berätta om vår verksamhet för våra intressentgrupper och ha kännedom om deras åsikter och förväntningar. Under 2018 kartlades intressentgruppernas åsikter om Helens hållbarhetsarbete med hjälp av en webbdialog. Av representanterna för de externa intressentgrupper som deltog i enkäten ansåg över 70 procent att Helen är en hållbar aktör. De viktigaste hållbarhetsteman som framträdde i enkäten var leveranssäkerhet, minskad användning av fossil energi, ökad användning av förnybara energikällor samt minskade utsläpp.

Teman som väckte diskussion bland Helens intressentgrupper under året var i synnerhet förbundet mot användning av stenkol som energikälla, bioenergins hållbarhet samt det planerade biovärmeverket i Tattarmossen och dess konsekvenser för miljön och samhället. Under året hölls öppna diskussionsmöten om Helens bioenergiplaner, framtida energisystem och förnyelsen av värmemarknaden. Inom ramen för den pågående MKB-utredningen för Tattarmossen hölls tre möten för allmänheten.

Helen Ab:s elproduktion samt produktion och distribution av värme och kyla har certifierats enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Helen Elnät Ab har ett integrerat verksamhetssystem enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. I fråga om ISO 9001 och ISO 14001 håller Helen Elnät på att övergå till ett verksamhetssystem enligt den nya standarden för förvaltning av tillgångar, ISO 55000. Även i fortsättningen är verksamhetssystemet certifierat enligt arbetsmiljöledningssystemet OHSAS 18001. Kontorslokalernas miljöpåverkan hanteras med hjälp av miljöprogrammet Green Office.

Bolagsstämman

År 2018 höll Helen Ab sin ordinarie bolagsstämma (1/2018) 23.3.2018. Till revisor valdes KPMG Oy Ab (huvudansvarig revisor CGR, OFR Kaija Pakkanen).

Dessutom har ägaren 14.5.2018 fattat beslut enligt 5 kap. 1 § 2 mom. i aktiebolagslagen om ändring av paragraferna 2-10 i bolagsordningen. Ändringen gällde bland annat 10 § i bolagsordningen, enligt vilken färre ärenden än förut tas upp på bolagsstämman, och bland annat fattas beslut om medlemmar till Helen Ab:s dotterbolags styrelser inte längre vid Helens bolagsstämma. Dessutom har man i paragrafen om verksamhetsområde lagt till ett omnämnande om att verksamheten följer principerna för ansvarsfull och hållbar utveckling, i paragrafen om namnteckningsrätt strukit omnämnandet om meddelande av prokura, ändrat revisorns mandatperiod till två år, förlängt tiden för kallelse till extra bolagsstämma till tre veckor samt gjort tillägget att även styrelsens ordförande väljs vid ordinarie bolagsstämma.

Styrelsen

Bolagsstämman 23.3.2018 valde styrelse för den nya mandatperioden. Osmo Soininvaara har varit ordförande för Helen Ab:s styrelse medan Wille Rydman har varit vice ordförande. De övriga styrelsemedlemmarna är Hanna-Maria Heikkinen, Kaisa Hernberg, Marko Karvinen, Hillevi Mannonen, Timo Piekkari, Sirpa Puhakka och Daniel Sazonov.

Under 2018 sammanträdde styrelsen 13 gånger, varav en gång i form av ett e-postsammanträde. Styrelsemedlemmarnas närvaroprocent vid styrelsens sammanträden var 92 %.

Styrelsens utskott

Styrelsen har ett revisionsutskott och ett personal- och belöningsutskott. Utskotten biträder styrelsen i dess arbete.

I revisionsutskottet satt Hillevi Mannonen som ordförande och Hanna-Maria Heikkinen och Sirpa Puhakka som medlemmar. I utskottets möten deltar regelbundet ekonomidirektören och direktören för juridiska frågor som utskottets sekreterare samt revisorn och andra experter som utskottet kallar vid olika tillfällen. Revisionsutskottet sammanträdde sju gånger under 2018.

Personal- och belöningsutskottet bestod av Osmo Soininvaara som ordförande och Wille Rydman och Timo Piekkari som medlemmar. I utskottets möten deltar regelbundet verkställande direktören och personaldirektören som utskottets sekreterare. Personal- och belöningsutskottet sammanträdde två gånger under 2018.

Verkställande direktören

DI Pekka Manninen har varit verkställande direktör för Helen Ab. Under räkenskapsperioden har sammanlagt 550 195 (552 023) euro betalats i löner, arvoden och naturaförmåner till bolagets styrelsemedlemmar samt till verkställande direktören och verkställande direktörens ställföreträdare.

Styrelsens förslag till disposition av vinsten 

Moderbolaget Helen Ab:s utdelningsbara egna kapital är 1 339 141 544,01 euro, varav vinsten från tidigare räkenskapsperioder utgör 45 583 175,42 och räkenskapsperiodens vinst 42 385 975,14 euro.

Styrelsen föreslår för bolagsstämman att utdelningen fastställs till 51 000,00 euro per aktie, det vill säga sammanlagt 51 000 000,00 euro medan 36 969 150,56 euro läggs till vinstmedel. Styrelsen föreslår att utdelningen betalas 30.4.2019. Bolagets likviditet är god och enligt styrelsens syn äventyrar den föreslagna vinstutdelningen inte bolagets likviditet.

Utsikter för framtiden

De kraftiga prisvariationerna på grossistmarknaden för el förväntas fortsätta och ytterligare öka i framtiden, när andelen varierande produktion växer. Inom fjärrvärmen blir konkurrensen med andra uppvärmningsformer och värmeaktörer hela tiden hårdare, när nya aktiva och synliga aktörer och ny teknik kommer in på marknaden. Inom fjärrkylan söker Helen fler kunder genom aktiv försäljning och marknadsföring.

Samförståndet om reglerna för genomförande av Parisavtalet var en viktig etapp i det internationella samarbetet. Helen har en klimatneutral produktion som mål och arbetar målmedvetet för att nå det. Som en deletapp inom den närmaste framtiden kommer Helen att minska utsläppen med 40 procent fram till 2025. Investeringarna inriktas på storskaligt utnyttjande av spillvärme med hjälp av värmepumpar, likaså fortsätter projekten för lagring av värme. På längre sikt utreds utsläppsfri teknik av olika slag, bland annat geotermisk värme, utnyttjande av havsvatten och små modulära kärnkraftverk.

Den lag om förbud mot stenkol som regeringen vill införa behandlas som bäst i riksdagen. Helen har metoder för att ersätta stenkolet. Vilka metoder som kan användas beror på tidsramarna. Om stenkolslagen går igenom kommer den i praktiken att bestämma tidsramarna och därmed också vilka lösningar som är genomförbara. I Helsingfors förhållanden kan det med alla tillståndsförfaranden ta upp till tio år att bygga en enda energiproduktionsanläggning. Därför måste projekten som gäller lösningarna för 2029 inledas inom de närmaste åren.

Om stenkolslagen eventuellt införs är det viktigt att säkerställa att det samtidigt också regleras om makulering av de utsläppsrätter som frigörs, för att koldioxidutsläppen ska minska också i realiteten.