Historia

1908 Söderviks ångkraftverk börjar byggas och står färdigt två år senare. Kraftverket är Finlands första byggnad av armerad betong. Fasaderna är ritade av arkitekt Selim A. Lindqvist. Byggandet av elnätet påbörjas.

1908 Söderviks skorsten byggs.

1909 Helsingfors kommunala elektricitetsverk grundas, när stadens talrika små elbolag övergår i stadens ägo efter långa överläggningar. Bakgrunden till kommunaliseringen var såväl juridiska som ekonomiska orsaker samt säkerhetsfaktorer.

Söderviks ångturbinverk tas i drift i juli. Samma år öppnas Elektricitetsverkets utställning i den nya administrationsbyggnaden i hörnet av Lilla Robertsgatan och Kaserngatan. Där presenteras ”fotvärmare och andra värmebatterier, elektriska strykjärn, kaffepannor, lampor och andra Elektriska förnödenheter". Utställningen som ger råd om energianvändning går i dag under namnet Energitorget.

1911 I hörnet av Runebergsgatan och Tölögatan byggs Tölö elstation. Det byggs flitigt i Tölö, och elektrisk belysning installeras i de nya moderna höghusen. Samma år står också Berghälls elstation färdig på Karlsgatan.

1914–1918 Kriget avbryter bränsleimporterna till Finland. Man börjar använda ved som råvara i energiproduktionen. År 1917 börjar den stegrande inflationen försvåra kraftverkens verksamhet. Under slutet av inbördeskriget tar arbetarnas verkställande kommitté över ledningen av stadens tekniska verk och då avgår verkens direktörer, ingenjörer och kontorspersonal.

1929 Elverket och gasverket tävlar om kunderna. El används i huvudsak till inomhus- och utomhusbelysning, medan gas används i privathushåll och industrin. Gasverket för en energisk kampanj för gasspisar för att förhindra elspisarnas intåg på marknaden. Så småningom börjar elspisar ändå bli vanligare.

1930 Hushållsapparaterna i Helsingfors statistikförs i samband med folkräkningen. I staden finns bl.a. 18 048 strykjärn och 9 958 dammsugare.

1939–1945 Kriget orsakar energibrist. Elverket tvingas uppmana medborgarna att spara elektricitet. Den förflyttade befolkningen ger staden ett befolkningstillskott på 20–30 000 personer, och energibristen är enorm. Distributionsavbrott är oundvikliga.

1947–1949 Efter kriget börjar man planera landets energiförsörjning på nytt för att minska beroendet av utländska bränslen. Områden som tidigare producerat vattenkraft har gått förlorade. Materialbristen stör eldistributionen och byggandet av nät, och det blir nödvändigt att ransonera elen.

1953 Sundholmens A-kraftverk i Gräsviken tas i drift. Det börjar producera fjärrvärme och elektricitet.

1957 Startskottet går för vattenburen fjärrvärme i Helsingfors, när Hotell- och restaurangskolan på Perhogatan 11 ansluts till fjärrvärme.

1960 Hanaholmens A-kraftverk tas i drift i Sörnäs energiförsörjningsområde. Kraftverket är ritat av arkitekt Vera Rosendahl, som också var en av arkitekterna bakom Sundholmens kraftverk.

1973 Elhuset som ritats av Alvar Aalto står färdigt på Kampen i anslutning till elstationen. Elhuset är elverkets nya administrationsbyggnad.

1974 Hanaholmens B-kraftverk tas i drift för att tillgodose Helsingfors växande energibehov. Ett par år senare tas Söderviks kraftverk ur drift och byggs senare om till lager och motionslokaler för energiverkets personal. Gasverkets lokaler användes som kulturlokaler på 1980-talet.

1977 Helsingfors stads energiverk kommer till när elverket och gasverket fusioneras genom beslut av stadsfullmäktige. Gasverket fortsätter sin verksamhet som gasavdelningen vid Helsingfors stads energiverk.

1981 Grundstenen till Sundholmens B-kraftverk läggs.

1984 Sundholmens B-kraftverk tas i drift. Tre år senare tas även en avsvavlingsanläggning i drift på Sundholmen.

1991 Naturgaseran börjar när Nordsjö A-kraftverk inleder sin verksamhet. Samma år tas Hanaholmens avsvavlingsanläggning i drift.

1995 Helsingfors stads energiverk blir ett kommunalt affärsverk och byter namn till Helsingfors Energi. Elmarknadslagen träder i kraft den första juni och elmarknaden avregleras, först för storföretag och år 1998 även för privathushåll och småföretag.

2000 Fjärrkylaverksamheten startar i Gräsvikens område.

2007 Hanaholmens A-kraftverk i Sörnäs rivs. Industriminnesföreningen beviljar Helsingfors Energi ett industriminnespris för rivningsarbetet och uppskattar att dokumenteringen i anslutning till rivningen är den mest omfattande någonsin i Finland i samband med nedläggning av industriell verksamhet. Södervik börjar i sin helhet användas för kulturverksamhet.

2008 EU-parlamentet utser Helsingfors Energi till vinnare i tävlingen Regional Awards. I prismotiveringen konstateras att Helsingfors Energi är världens ledande expert inom energieffektivitet.

2009 Helsingfors Energi fyller 100 år som företag.

2010 Helsingfors stadsfullmäktige godkänner vårt utvecklingsprogram Med sikte på en kolneutral framtid. Utvecklingsprogrammet omfattar dels ett åtgärdsprogram för att uppnå klimatmålen för år 2020 och dels riktlinjer för verksamheten fram till år 2050. Programmet genomförs som ett antal betydande investeringsprojekt.

2012 Vi börjar sälja tjänster i samband med laddningspunkter för elbilar och produktion av solenergi. Övergången till fjärravlästa mätare sätter fart på utvecklingen av det intelligenta elnätet och nya tjänster. Försökseldning med pellets startar på Hanaholmens kraftverk.

2015 Vår bolagsform ändras. Aktiebolaget Helen Ab tar vid efter affärsverket Helsingfors Energi.